Hörneå bys hemsida www.becken.se
Elektriska luftbanan på fabriken
I en nylig artikel med titeln ”Vajern på fabriken” stiftades bekantskap med några krantorn utmed timmerupplägget vid Hörnefors Sulfitfabrik, på 1920-talet. Denna bekantskap kanske inte är den man söker i första hand. Nu råkar det dock förhålla sig så att det finns ett speciellt intresse rörande industriminnen. En av de intresserade heter Rune Öström, bördig från Håknäs men nu boende ännu längre söderut i Sveriges långa land. Rune har bidragit med historier och berättelser som vi återkommer till under hösten.
I denna artikel på temat ”Fabriken” ska vi söka i fotografen Algot Engströms arkiv. På djupet finns några fabriksbilder och kanske kan man hitta en och annan vajer eller ett torn av intresse.
Bild 1. Skymningen lägger sig över Hörnefors Sulfitfabrik, förmodligen på 1920-talet. Ännu skulle det dröja till 1982 då skymningen övergick i natt, och fabrikens öde mer konkret och sorgligen beseglades. Fotot torde vara taget från stranden längst in i den så kallade Fabriksviken.
Nu visar det sig tyvärr att Algot Engström inte intresserades sig nämnvärt för konstnärliga torn och vajrar, eller fabriker över huvud taget. Han verkar mest ha hållit sig på avstånd, ungefär såsom bild 1 antyder. Flertalet av Algots fotografier och glasplåtar har dock förkommit, såsom berättas på annat håll inom Becken-Webben.
Bild 2. Bild av Fabriken, möjligen fotograferat från vägen på Hamnskär.
I bild 2 ses däremot en prydlig fabrik. Fotografiet är riktigt inbjudande, med lummiga träd, varav ett döljer det för industrin iögonfallande "kalkstenstornet". Den vackra skorstenen får däremot vara med i bild. Att döma av exteriören och andra kända fotografier från området torde vi vara kvar på 1920-talet.
Bild 3. En vårdag utmed Fabriken, kunde man kalla detta foto.
Det är möjligt att Algot kontrakterades för att ta diverse foton på Fabriken, men i så fall saknas dessa idag. Däremot hittas en hel del bilder från Bruket, med andra ord, det idylliska området där det gamla järnbruket låg längre uppströms Hörneån. Denna artikel handlar dock om Fabriken och inte Bruket. För den utomstående läsaren torde skillnaden vara kryptisk. I bild 3 har vi snabbt flyttat oss fram i tiden. Tron är att vi här befinner oss på 1940-talet. Vad Algot gjorde vid Fabriken denna snösmältningarnas vårdag är okänt. Vem som kommer på cykel förblir också okänt.
Bild 4. Solnedgång över havet en kall vinterdag. Till vänster ses något intressant.
Av en slump verkar intressanta detaljer exponerats i Algot Engströms kamera i bild 4. Tidigare har det varit svår att sätta adress på timret som visas i denna bild. Sågverket på Norrbyskär – eller - Hörnefors Sulfitfabrik kan båda misstänkas. Att Algot var intresserad av solnedgången över vattnet går inte att ta miste på. Stolparna till vänster i bild råkade nog bara finnas där när solen gick ned. Tack vara Rune Öströms efterforskning så inses idag att bild 4 återger Hörneforsfabrikens lossningsplats för flottat timmer, kanske på 1910-talet. Stolparna till vänster är den så kallade ”luftbanan”.
I artikeln ”Vajern på fabriken” beskrivs en gigantisk vajerkran på räls, och vid vattnet ses en annan typ av kran för lossning av timmer. Kraftiga stålkonstruktioner förmodas, från 1920-talet. Möjligen var detta nybyggt och imponerande då fotografen Tyko Karlsson klättrade upp i vajerkranen och fotade sina vykort. Bild 4 kan således sprida lite sol över en tidigare epok vid fabriken.
Bild 5. Kolorerat foto över den elektrifierade luftbanan vid Hörnefors fabrik, förmedlat av Rune Öström. Fotograf och årtal är okänt, ej otänkbart Algot Engström.
Den eldrivna luftbanan med ett stort lass av timmer visas stolt upp i bild 5. Att banan var elektrisk kan ju tyckas självklart, idag, men för 100 år sedan var det tekniskt avancerat och väl värt att poängtera.
Jämför man bild 4 och 5 ses tydligt att stolparna är desamma. I bild 4 ses även att luftbanan löper utmed vattnet. Något motsvarande ses inte i bild 6, på Tyko Karlssons fotografi. Bild 6 visar istället en upphöjd räls, som rimligen ledde in via timmeruppläggs mitt och vidare in mot fabriken.
Bild 6. Kolorerat vykort med adress Tyko Karlsson och 1920-talets Hörnefors, återges ånyo i denna liksom tidigare artiklar.
Förhoppningen är att vi här lyckats dokumentera en äldre modell av timmertransport, en för flertalet idag bortglömd eller okänd ”luftbana”. Förvisso var banan eldriven men gamla tiders slit med timmer går knappast att föreställa sig. Ett observandum i bild 5 visar hur timmerstockarna i virkesupplägget staplats i varv. Rune Öström, liksom undertecknad, misstänker att detta arbete gjordes för hand. Med senare tiders vajerkran tycks detta staplande ha rationaliserades bort, enligt bild 6. Men - lika prydligt blev det ju inte som då - då det begav sig med luftbanan.
Karl Gunnar Engström 2011-09-19
Besökare